Begravningsdikter
Vackra ord och dikter hör en begravning till. Ord som träffar precis rätt. I en begravningsceremoni kan dikter användas på olika sätt. Ibland väljer prästen eller officianten ut texter och dikter som hen själv tycker passar in i helheten, men som anhörig har du förstås möjlighet att själv önska – eller kanske rentav själv läsa – en dikt eller text. Man kan också använda dikter som inte läses upp utan som t.ex. trycks i programbladet, om man har ett sådant vid begravningen, eller för att skrivas med i dödsannonsen eller på ett kort till en begravningblomma.
Populära dikter vid begravning
Odalmannen
Det gick en gammal odalman
och sjöng på åkerjorden.
Han bar en frökorg i sin hand
och strödde mellan orden
för livets början och livets slut
sin nya fröskörd ut.
Han gick från soluppgång till soluppgång.
Det var den sista dagens morgon.
Jag stod som harens unge, när han kom.
Hur ångestfull jag var inför hans vackra sång.
Då tog han mig och satte mig i korgen
och när jag somnat, började han gå.
Döden tänkte jag mig så.
– Bo Setterlind
Till fjärilens minne
Säg inte, att ingenting blir kvar
av den vackraste fjärilen livet gav.
Säg inte, att vingarnas färg bleknar bort
och försvinner i vinden som stoft, som stoft.
Om fjärilens kropp måste gömmas i grav,
är ändå den svindlande flykten kvar!
– Bo Setterlind
En gång
En gång skall du vara en av dem
som levat för länge sedan.
Jorden skall minnas dig
så som den minns gräset och skogarna.
Så som myllan minns det multnade lövet,
och så som bergen minns vindarna.
Din frid skall vara oändlig – såsom havet.
– Pär Lagerkvist
Ett annat land
Det är tid för en lång resa,
en färd till ett annat land,
ett land som finns i vårt inre,
osynligt och utan band.
Där är ljuset ett sätt att leva,
ett smycke är mörkret där,
och det största berget man har att bestiga
är att lämna sin egen värld.
Det är tid för en lång resa
– för ett möte med han som är.
– Bo Setterlind
När mammor dör
När mammor dör,
då förlorar man ett av väderstrecken.
Då förlorar man vartannat andetag,
Då förlorar man en glänta.
När mammor dör, då växer sly överallt.
– Göran Tunström
I rörelse
Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst
Nog finns det mål och mening i vår färd –
men det är vägen, som är mödan värd.
Den bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.
På ställen där man sover blott en gång
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.
Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.
– Karin Boye
Tyst slocknar
Tyst slocknar en mänsklig hjärna
efter år av glädje och strid.
En blomma, en människa,
en stjärna har sin bestämda tid.
– Hjalmar Gullberg
När tiden hejdar sig
Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag
och någonting alldeles oväntat sker.
Världen förändrar sig varje dag
men ibland blir den aldrig densamma mer.
– Alf Henriksson
Det är vackrast när det skymmer
Det är vackrast när det skymmer
All den kärlek himlen rymmer
ligger samlad i ett dunkelt ljus över jorden,
över markens hus
Allt är ömhet, allt är smekt av händer
Herren själv utplånar fjärran stränder.
Allt är nära, allt är långt ifrån –
allt är givet människan som lån.
– Pär Lagerkvist
Låta komma, låta gå
Utan smärta inget liv som lever, ingen växt.
Ingen kärlek utan sårbarhet och sår.
Ingen fullhet utan saknad sen – sol som går i moln.
Låt oss inte frukta livets smärta:
Den gör ont men gör oss inte illa.
Låt oss ta det bittra med det ljuva –
äppelblom och vinterns nakna gren.
– Margareta Melin
Någonstans inom oss
Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans,
någonstans inom oss kan vår kärlek aldrig fly.
Någonstans, o någonstans har alla tågen gått
och alla klockor stannat.
Någonstans inom oss är vi alltid här och nu,
är vi alltid du intill förväxling och förblandning,
är vi plötsligt undrans under och förvandling,
brytande havsvåg, roseneld och snö.
– Erik Lindegren
Döden betyder ingenting
Döden betyder ingenting.
Jag har bara dragit mig tillbaka till ett annat rum.
Jag är Jag, Du är Du.
Allt vi var för varandra, det är vi fortfarande.
Kalla mig vid mitt vanliga namn.
Tala till mig sådär som Du alltid gjort.
Ändra inte Ditt tonfall,
Håll sorgen borta från Din röst.
Sluta inte skratta åt våra gemensamma små skämt.
Skratta som vi alltid har gjort.
Var med mig. Le mot mig. Tänk på mig.
Låt alltid mitt namn finnas med Er där hemma.
Uttala det som ingenting hänt,
sorglöst och utan spår av skuggor.
Låt livet gå vidare med samma innebörd som tidigare.
Det går vidare därför att det måste gå vidare.
Döden är ju ändå bara ett tillfälligt avbrott
i vår gemenskap.
Varför skulle du sluta tänka på mig
för att Du inte längre kan se mig.
Jag väntar på Dig någonstans väldigt nära.
Alldeles runt hörnet.
Allt är väl.
– Henry Scott-Holland
Det händer något
Det händer något med naturen
när en människa dör
Träden
som sett oss födas
stillnar och förtätas i sin grönska
De minns oss
i sina årsringar
Gräset
som böjt sig under våra fötter
reser sig
segervisst i sin tystnad
När en människa dör
flyttar hon in
i träden och i gräset.
Därför susar det alltid av liv
när vinden går genom träden
och får gräset att viska.
– Peter Curman
Stjärnorna
Nu är det slut. Nu vaknar jag.
Och det är lugnt och lätt att gå,
när inget finns att vänta mer
och inget finns att bära på.
Rött guld i går, torrt löv i dag.
I morgon finns där ingenting.
Men stjärnor brinner tyst som förr
i natt i rymden runtomkring.
Nu vill jag skänka bort mig själv,
så har jag ingen smula kvar.
Säg, stjärnor, vill ni ta emot en själ,
som inga skatter har?
Hos er är frihet utan vank
i fjärran evigheters frid.
Den såg väl aldrig himlen tom,
som gav åt er sin dröm och strid.
– Karin Boye
När jag dör
När jag dör är jag alls inte borta
fast min kropp blivit aska min vän,
ty med allting som susar och sjunger
ska jag komma tillbaka igen.
Genom fåglarnas kvitter i träden
genom fjärilars fladdrande slag
genom flingornas dans på din ruta
ska jag ge dig en hälsning var dag.
Och när björklöven spricker om våren
och du känner en varmare vind
ska du ana min själs odödlighet
när jag dunlätt kysser din kind.
Och då vet du, jag är inte borta
nej mer nära än du kan förstå,
genom allting som susar och sjunger
ska min hälsning med kärlek dig nå.
– Ingrid Wickberg
När en blomma bryts av
När en blomma bryts av
i sin vackraste blom
då blir marken så trist,
och så fruktansvärt tom…
Men kanske ändå
att det någonstans finns
en äng eller undangömd skreva,
dit blommor som brutits
för tidigt får komma
och fortsätta andas
och dofta och blomma och leva.
– Atle Burman
Tiden går
Det säjs att bara tiden går
så ska den läka alla sår
som sorgsna hjärtan gömmer.
Visst är vårt minne ofta kort
men att en när och kär gått bort
är nåt man aldrig glömmer.
En tröst för den som lämnats kvar
är hoppet som ens hjärta har
trots tårarna man gråter.
För himlens eget löfte är
att älskar man varandra här
så möts man en gång åter.
– Atle Burman
Så stilla
Så stilla det blir när man lyssnar på träden
när fåglarna tystnar i solnedgång
så stilla det blir när man lyss till sitt hjärta
och gläds åt allt det som var en gång
– Brita af Geijerstam
Inte ens
Inte ens en grå liten fågel
som sjunger på grönan kvist
det finns på den andra sidan
och det tycker jag nog blir trist.
Inte ens en grå liten fågel
och aldrig en björk som står vit –
men den vackraste dagen
som sommaren ger
har det hänt att jag längtat dit.
– Nils Ferlin
Saknad
Det är ett privilegium att känna saknad.
Smärtsamt förstås och tungt.
Men det berättar om en närhet som fanns.
Om värme, ljus och skratt.
Att sakna är den andra sidan av att ha fått.
Att inte känna saknad är som att aldrig ha älskat.
– Bente Bratlund Maeland
Allt blir stilla
När alla känslor planat ut
och lagt sig till ro
går livet in i sin slutfas.
Inget att längta längre,
inget att hoppas,
inget att drömma.
Bara att minnas
När alla känslor planat ut
börjar livet bli skönt
på ett annat sätt.
Stormarna är borta,
de djupa vågrörelserna,
de laddade sekunderna,
det andlöst oerhörda.
Bara lite dyning kvar
som så småningom
vaggar båten i hamn
efter den långa färden
över livets hav.
När alla känslor planat ut
kan vi se mot horisonten
utan någon rädsla.
Allt blir stilla,
mycket stilla.
– Birger Franzén
Då sorgen möter oss
Det går aldrig att gå runt omkring
då sorgen möter oss på vägen
bara rakt igenom.
Detta är den enkla visdom
som jag vill lägga i din hand.
Och innerst inne
vill kanske sorgen oss bara väl
på sitt sätt.
Fast vi har så svårt att förstå
– men jag tror
att den vill bana väg
för glädjen.
Bortom natten finns alltid en dag.
Bortom molnen finns alltid en sol.
Bortom smärtan finns alltid en fröjd.
Det går aldrig att gå runt omkring
bara rakt igenom –
rakt igenom.
– Birger Franzén